I en annan del av ... kj

Gah, va segt det är att skriva. Har funderat på om jag ska skriva eller inte. Men nu får jag ta mig i kragen och skriva lite grann. Känner att det är dags för det. Men mina ögon vill inte hålla sig öppna så länge till, känner att hjärnkontoret behöver en break. Vart med om mycket senaste dan.. eller jah dagarna. Hänt en del. Massa närkamp osv, fått ett par smällar på huvet osv. Så man har ju inte en liten huvudvärk, utan en ganska stor om man säger så.

Eller den har iofs lugnat ner sig lite smått, men fortfarande jag är inte direkt pigg. Och jag orkar inte gå o lägga mig, för jobbigt att gå o borsta tänderna osv. Fast jag tror det är så att jag vill lyssna på lite musik därför jag inte orkar gå härifrån. PLUS, ett stort plus, min flickvän är inne på msn. Det gör det hela värt att sitta kvar ett tag.

Ska över till henne imorrn och mysa, äta middag. Kolla på melodifestivalen typ. Inte för att jag är så intresserad av det, men jag vill vara med henne. Alltså det kan va lite kul att se, ibland finns det faktiskt bra låtar. Men det händer iofs såå ofta. Men man kan ju alltid hoppas. Men som sagt, det är mest för att jag vill vara med henne, det spelar ingen roll vad vi gör eller så bara jag får vara med henne. Hon är bästa o underbaraste personen någonsin, och jag är så lycklig över att ha henne! <3

Apropå min huvudvärk osv, så kan jag berätta om min slutövning som vi hade idag. Alltså slutövning i bevakningsman utbildningen. Den var uppdelad i fyra olika delmoment. Första gick ut på att ett gaslarm gick igång, fort som faen skulle vi dra på oss skyddsmasken och regnstället. Dra åt alla knappar osv, så det inte kunde läcka in gas.. drygt ja vet. Men men, man måste. Iaf så skulle vi då vandra med all vår packning (stridsväskan,pansarskott och ak5). Var inte direkt så kul, vi går ca 1.5km till vattentornet, där får vi ta av oss allting, och påbörja armhävningar. Man skulle göra så många som möjligt, i takt sergantens "upp, ner, upp ner". Klarade iaf 30 stycken, men efteråt kände jag att jag hade lätt klarat av ett par till. Men men, kan inte göra nått ogjort som redan är gjort. Iaf när vi var klara, skulle vi vandra tillbaks till kasernen. Där får vi ett nytt "uppdrag", nu ska vi gå ca 1.5km med allt, därefter lägga oss i anläggning med vapnena, de som hade pansar skott skulle använda det. Och skjuta mot ett par osynliga bilar. Därefter kasta bort vapnet och använda ak5:an och skjuta fiender som kom springades mot en. Och jag blev skadad i axeln, så mina kamrater fick lägga ett tryckförband på axeln, och därefter bära mig på bår tillbaks. Jag tyckte det va skönt, men kände mig ändå lite elak för att jag inte kunde hjälpa till med uppgiften. Men vafan, va inte jag som valde att bli skjuten, va serganten.

Iaf vi lyckades iaf komma tillbaks till kasernen ytterliggare en gång. Nu var det dags för nästa delmoment, nummer 3. Genomsökning utav byggnad. Alla 14 personer som vi är i våran bevakningstät skulle då söka igenom ett hus. Det går bra på nedre våningen, en person anfaller med ett vapen, slagträ. En blockade honom och fick ner honom på marken, därefter satt två pers på honom handfängsel och förde ut personen till ett ställe vi skulle förvara personer vi fänglsat. Iaf, vi söker igenom nedervåningen, och allt går fint. Vi fortsätter upp till andra våningen. Jag o en till fick gå först. Jag fick ta tre rum på raken. De två första rummen var det ingen i, vilket var skönt. Men så kommer vi in i det tredje, jag springer in åt vänster och min stridskamrat till höger. Det kommer en person mot oss, och min stridskamrat och jag riktar vapnet mot honom, och då skriker han "skjut inte" och lägger sig ner på marken. Därefter, bakom ett hörn, så sjukt schneaky, kommer löjnant hirschsprung och slår till min stridskamrat på hjälmen så han flyger åt sidan. Han börjar slåss mot honom, och förstår inte varför han skjöt honom. Men genomförandet avbröts inte eftersom han inte mantla. Alltså blev han inte skjuten, de fortsätter att slåss. Jag ropar på förstärkning, det kommer en till man. Jag förstår inte vad mina vänner gör, de bara står o blockar, eller va det nu gjorde. Helt värdelöst, tror nästan de stod o skrek åt honom att lägga sig ner på marken medans de siktade med vapnena. Men han vägrade lägga sig ner, och då är det ingen idee att forstätta sikta o skrika att han ska lägga sig ner på marken. Jag försökte göra samma sak, eftersom jag stod en bit ifrån. Mantlar och säger "ligg ner". Han får syn på mig, springer mot mig. Börjar slå mot mig, jag tappar vapnet. Får köra närkamp. Jag mot löjtnanten, han är närkampsinstruktör, så det va inte så jäkla lätt. Han fick ett par bra slag mot mitt ansikte, började blöda från näsan, rann som fan. Men jag kunde inte bara ge upp, var ju tvungen att få ner personen. Försökte sparka och putta omkull honom, men insåg ganska fort att det var värdelöst. Drar då upp batongen och slår ett par slag på honom, slog till hårt. Så han lägger sig ner. DÄrefter sätter på handfängsel.

Personen som la sig ner i början av genomsökandet av det rummet, ställer sig upp. Och fort som bara den hoppar jag på honom, trycker ner honom. Och håller fast honom o ropar på någon med handfängsel, så vi kan ta fast honom också. Därefter fick jag sitta o vakta rummet, men övningen var slut vid det tillfället. Men fan, det va sjukt kul att slåss. Var kul att man fick ett par slag, kändes mycket verkligare än om han hade mesat och slagit nån annanstans löst. Så jag klagar ine, gör dock lite ont i näsan fortfarande. Men sånt får man ta, om det är en riktig situation, kan man inte ge upp. Måste lära sig att fortsätta oavsett om man får ett par smällar i ansiktet eller så.

Iaf så fick jag lite beröm eftersom jag tröck ner den sista gubben på marken. Det var bra sa löjtnanten!
Eftersom vi var klara med den uppgiften gick iv över till den sista, genomsökande av fordon. Gick rätt så fort, var inte direkt svårt. Därefter så skulle vi slå så mycker och hårt som möjligt med batong mot en trosspackning som sin stridskamrat höll upp på två min. Va så sjuuuuukt jobbigt, man blev helt slut i armarna. Men det gick bra ändå.

Då båda hade gjort sina två minuter skulle vi ställa upp på yttre för att då vänta på alla andra bevakningsmän, från 1,2 o 4:e pluton. Och få reda på hur det hade gått för oss i alla moment, det var ren tävling. Och såklart så vinner ju våran pluton, 3:e. Vi är lätt bäst!

Och det jag fick reda på idag, så ska våran pluton bli utsedda till drill och kadrilj tropperna! Snacka om coolt. Så ungefär 25st blir utsedda till drilltroppen och 8st till kadrilj, så ska vi åka upp tilll sundsvall o umeå i augusti o visa upp oss. Men även vid andra tillfällen också tror jag. Vore coolt om man blev utsedd till det, ska försöka iaf.

jaja, slut på det roliga. Dags att sova.. eller ja om ett tag. G'night